Ett parti med djupt problematiska rötter som längs vägen blivit allt mindre radikalt. Stämmer den bilden av Sverigedemokraternas idéutveckling? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan 1988.

Vem bär ansvaret i ett samhälle där nästan allt blivit en marknad? I veckans avsnitt tar Anna D. Linder emot Johanna Trapp och Amanda Göthberg för ett samtal om frihet, ansvar och kapitalismens skönhetsfläckar.

Med avstamp i en ny Netflix-dokumentär om Top Model diskuteras hur marknadens logik flyttat in i våra kroppar, personligheter och relationer. Om alla förväntas sälja sig själva, hur fria är våra val då egentligen? Och vem står till svars när människor formas och rangordnas av en kultur som samtidigt sägs handla om individuell frihet?

I september går Sverige till val. I medierna är det stort fokus på sakfrågor, samarbetsformer och det politiska spelet, medan ideologierna tenderar att leva en undanskymd tillvaro under valår. Hur kommer det sig? Vilken betydelse har ideologierna för valet? Och vilken är Sveriges mest ideologiska valrörelse genom tiderna? Det diskuterar Andreas Johansson Heinö, Johanna Grönbäck, Catarina Starfelt och Anna Linder. Avsnittet är ett livesamtal som spelades in den 21 maj.

Till vänster tycks diskussioner om makt och maktrelationer ständigt ljudande. Har liberaler och konservativa brustit i sin maktkritik? Behöver vi tänka om när företagen blir större och tekniken billigare?

Karl Hatt, medarbetare på Ratio, och Ideologipoddens Johanna Grönbäck i ett samtal om staten och kapitalet, om ängsliga företagsledare och effektiva bolag, och om medier och liberaler som borde vara lite mer populistiska och lite mindre godtrogna.

Från pingströrelsens politiska gren till ett borgerligt högerparti som aldrig velat kalla sig konservativt: det har blivit dags för Ideologipodden att ta sig an Kristdemokraterna.

Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan starten 1964 och finner både kontinuitet och dramatiska förändringar. Och när blev Kristdemokraterna egentligen kristdemokrater?

I Sverige görs den största upprustningen sedan kalla kriget. Försvarets budget ska upp till 3,5 procent av BNP. Få ifrågasätter den prioriteringen. Men hur stärker vi beredskapen på bästa sätt? Leder krigsekonomin till den starka statens återkomst, med storskaliga beredskapslager och höjda skatter? Eller kan vi lita på omvärldens marknader och den globala handeln?

I detta samtal medverkar Camilla Eriksson, forskare FOI,  Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, Elisabeth Lindberg, ekonom och utredare Katalys, Daniel Suhonen, chef Katalys och PM Nilsson, vd Timbro. 

Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025 och var ett samarrangemang mellan Katalys och Timbro förlag.

Mitt under 1970-talets vänstervåg bildade ett tjugotal liberala ungdomar en enhetsfront för mänskliga rättigheter i Europas kommuniststyrda diktaturer: Östeuropeiska Solidaritetskommittén. I Stoppa Sovjetimperialismen berättar Magnus Utvik deras historia. 

Det här avsnittet är en inspelning från samtalet kring boken på Timbro 4 mars 2026.

Medverkar i samtalet gör Christer Åkerlundh, tidigare aktivist i ÖESK och redaktör för tidningen Östeuropa-Solidaritet, Inga Näslund, rysslandsexpert, Erik Helmerson, ledarskribent på tidningen Dagen, Cecilia Brinck, förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Stockholms stad (M). Förlagets Andreas Johansson Heinö modererar.

Kontroll har blivit vår tids stora politiska löfte. Politik handlar inte längre främst om frihet, rättvisa eller jämlikhet, utan om att utöva kontroll. Från Brexitkampanjen i Storbritannien till välfärdsdebatten i Sverige heter det att politiken ska ta tillbaka kontrollen.

I "Mer ordning, mindre kontroll: Svensk liberalisering under tre decennier" går Fredrik Johansson tillbaka till källorna för att försöka svara på vad det var som gjorde att man om- och avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatte. Vilka problem upplevde man, och hur tänkte man lösa dem? Hade man kontroll på 1970- och 1980-talen? Blev det som man tänkte sig?

Detta avsnitt är en inspelning av bokens lansering. Medverkar gör utöver författaren Klas Eklund, Henrik Malm Lindberg och Daniel Suhonen.

Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö.

Vad innebär det om den påstått uppmätta opinionen inte är sann? Opinionsundersökningsföretagens makt över agendan är stor. Dels kan de sätta agendan kring vad som ger partipolitisk framgång. Dels kan de svara på hur polariserade vi är.

Ideologipodden gästas av Torbjörn Sjöström, vd Novus, och Gustav Karreskog Rehbinder, forskare som bland annat byggt sajten valprognos.se. Johanna Grönbäck håller i samtalet om vad som kanske är en perfekt storm: Opinionsundersökningsföretag i behov av pengar, en stressad journalistkår och en ängslig akademi.

Inget svenskt parti har splittrats fler gånger än Vänsterpartiet. Men hur mycket har idéerna egentligen förändrats sedan starten 1917? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst partiets alla program sedan starten.

Det finns en myt kring svensk invandringsdebatt: Att den inte har vågat prata kultur. 

I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck fortsätter här med perioden 1975 till tidigt 1990-tal: Invandrarna i folkhemmet.

Det blir ett samtal om föreningar, segregation, kravaller, Jan Guillou, Sjöbo, Luciabeslutet, Ny demokrati, upptäckten av rasismen och om rasismens motreaktioner.

Del 1 publicerades den 3 mars, 2026, och tar sig an åren 1945 till 1975.

I mars 2026 är det 250 år sedan Adam Smiths verk Nationernas välstånd kom ut och etablerade en ny syn på samhällsutveckling och ekonomiska drivkrafter.

Hur står sig idéerna i Smiths livsverk i dag? Hur ser kopplingen mellan ekonomi och kultur ut i hans teorier? Och vad hade Smith tyckt om den moderna demokratin och marknadsekonomin?

Detta avsnitt är en inspelning av Ideologiafton från mars 2026. Medverkar gör Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia och riksdagsledamot för Liberalerna, Charlotta Stern, vd för Ratio och professor i sociologi och Douglas Thor, ordförande Moderata Ungdomsförbundet. Samtalet leds av Catarina Starfelt.

I mars 2026 avled Jürgen Habermas vid en ålder av 96 år. Han var en av vår tids allra mest inflytelserika samhällsvetare och filosofer. Han deltog i samhällsdebatten i åtta decennier och blev mest känd för sina idéer om deliberativ demokrati och författningspatriotism. Habermas försvarade därtill ihärdigt upplysningens ideal, inte minst i strid med 1980-talets postmodernister. Andreas Johansson Heinö talar om hans gärning med Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare. Avsnittet är en repris från 2023.

Barnafödandet i Sverige rasar samtidigt som ångesten över livspusslet verkar skjuta i höjden bland småbarnsföräldrar. Är de svenska föräldrarna gnälliga eller har villkoren för familjelivet försämrats? Varför har kärnfamiljen det så tufft just nu? Hur ska vi få lust, råd, tid och ork att ha barn?

Med Elfva Barrio, förbundsordförande för S-studenter, Andreas Bergh, ekonom och välfärdsforskare, Emma Holten, författare till boken ”Underskott: Omsorgens ekonomiska värde” och Catarina Starfelt, redaktör Timbro förlag. Programledare: Enna Gerin, biträdande chef Katalys.

Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025.

Det finns en välkänd berättelse: hur Sverige går från utvandrarland till invandrarland, skiftar till mångkulturellt samhälle i högre tempo än liknande länder och får en mer diversifierad befolkning.

Men hur och varför? Varför valde ett av världens mest homogena länder att föra en politik som ledde till kraftigt ökad pluralism? Varför valde ett av världens mest sekulariserade länder att aktivt främja framväxten av religiositet? Varför valde ett land med en av världens starkaste statsapparater att de facto underminera statens roll?

I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck börjar med åren 1945 till 1975: Från dåligt samvete till mångkulturellt föredöme.

Hur har invandringen de senaste årtiondena påverkat Sveriges ekonomi? I detta samtal mellan Timbro och Katalys vänder vi på frågan som har dominerat de senaste årens politiska diskussion och frågar oss i stället: Vilka ekonomiska risker har stängda gränser?

Med Göran Greider, chefredaktör för Dala-Demokraten, Tony Johansson, ekonomhistoriker och rapportförfattare på Katalys, Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro. Programledare: Johanna Grönbäck, redaktör på Timbro.

Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025.

I fjärde delen av Ideologipoddens genomgång av riksdagspartiernas program tar vi oss an Centerpartiets resa från landsbygdens intresseparti till liberalt idéparti. Med Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö.

Finns den liberala världsordningen fortfarande? Det frågar sig många efter den amerikanska interventionen i Venezuela och Donald Trumps hot om att USA ska ta över Grönland. Andra har menat att den regelbaserade ordningen inte kan försvinna, eftersom den aldrig har funnits på riktigt. Har det skett en brytning, och vad vore alternativet till den liberala ordningen? Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Adam Cwejman, politisk redaktör Göteborgs-Posten, Linda Jerneck, ledarskribent Expressen och Andreas Johansson Heinö, förläggare Timbro, diskuterar. Catarina Starfelt leder samtalet.

Samtalet är en inspelning av ideologiafton från januari 2026.

Färre och färre läser skönlitteratur. Är det ett problem? Finns det en väg ut ur läskrisen? Och kan man som liberal säga att det är en plikt för människor att läsa? Bengt Ohlsson, författare, Victor Malm, kulturchef Expressen och Catarina Starfelt, redaktör på förlaget, samtalar om sina tre respektive essäer med Andreas Johansson Heinö.

Alla tre essäer om läskrisen finns att köpa här.

År 1867 bildades Nyliberala partiet. Det var politiskt och organisatoriskt nydanande och blev snabbt riksdagens radikalaste parti. Dessutom hade Nyliberala partiet en väpnad gren: Skarpskytterörelsen. 

Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Anders Johnsons essä Sveriges första nyliberaler. Utöver författaren medverkar Matilda Molander, vd tankesmedjan Fores, och Peter Santesson, medgrundare av Infostat. Förlagets Catarina Starfelt modererar samtalet.

Essän hittar du här på förlagets hemsida.

Sveriges skattesystem är ett lapptäcke av avdrag, undantag och momssatser. Måste det verkligen vara så krångligt?

I detta avsnitt utforskas platt skatt som idé, reform och ideologiskt vägval. Detta görs tillsammans med Rutger Brattström, projektledare för internationell marknadsekonomi på Timbro, och Madis Üürike, Estlands finansminister under de avgörande reformåren på 90-talet och efter det politisk rådgivare till premiärministern Mart Laar. 

Estland byggde ett nytt och tillväxtfrämjande skattesystem efter självständigheten från Sovjetunionen. Hur gick det till? Vad riskerade man? Är platt skatt en möjlig väg även för Sverige idag?

Läs Rutgers rapport här: Platt skatt och digital stat – vad Sverige kan lära av Estland

I detta avsnitt riktas fokus mot den franska högerpopulismen. Vilka idéer har format den franska radikalhögern och hur skiljer sig den från andra länder? Podden gästas av Carl-Vincent Reimers, programansvarig för Europafrågor hos Timbro och Karin Stensdotter, skribent med fokus på fransk kultur och samhällsliv. Andreas Johansson Heinö modererar. 

Skogen är vacker, och har sedan urminnes tider spelat en essentiell roll i vår historia, kultur och ekonomi. Men bakom välskötta marker och ståtliga stammar är den långt ifrån oproblematisk.

I detta avsnitt utgår samtalet från Johanna Trapps nya rapport Det stora skogsrånet – berättelser från verkligheten. Vi möter skogsägarna Martin Moraeus och Per Ivarsson som berättar om sina motgångar i vardagen, vilka kretsar kring äganderätt, ansvar och den växande konflikten mellan brukande och politisk styrning. Samtalet leds av Anna D. Linder.

Hur långt sträcker sig rätten att bruka sin skog? Hur tungt ska hänsynen till rödlistade arter väga? Vem har rätt att stoppa en avverkning – och var går egentligen gränsen mellan äganderätt och allmänintresse? Det finns många frågor, men har vi lika många svar?

I årets sista avsnitt samlas hela Ideologipodden för en gemensam årskrönika. Anna Linder, Johanna Grönbäck, Andreas Johansson Heinö och Catarina Starfelt ser tillbaka på året som gått.

Anna leder samtalet och quizar resten på årets stora nyhetshändelser – om allvar och skratt, politiska beslut, liksom trender på sociala medier, i Sverige och internationellt.

Hur mycket kommer du ihåg från 2025?

Hur kan vi säkerställa att vår nuvarande guldålder inte tar slut?

Genom att studera sju av mänsklighetens främsta civilisationer – det antika Aten, den romerska republiken, Abbasidkalifatet i Bagdad, Songdynastins Kina, renässansens Italien, 1500-talets Nederländerna och den anglosaxiska världen – försöker Johan Norberg identifiera deras styrkor och brister för att besvara just den frågan.

I detta avsnitt får vi höra samtalet från lanseringen av Johan Norbergs senaste bok Civilisationens topp: Lärdomar från guldåldrarnas uppgång och fall 

I samtalet med Johan Norberg medverkar Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT och bevakare av tech, och som även gjort flera AI-dokumentärer (senast Homo Roboticus, 2025). Förlagets Andreas Johansson Heinö leder samtalet.

Lanseringen ägde rum på Posthuset i Stockholm den 26 november 2025

Civilisationens topp kan du köpa här

Trettio år efter EMU-utredningen har Lars Calmfors gjort det igen: Utrett olika aspekter av ett eventuellt euro-inträde. Vilka är maktdimensionerna i frågan? Vem får inflytande, var och på vems bekostnad? Det är fokus för detta avsnitt där Lars Calmfors intervjuas av Johanna Grönbäck.

**

I samtalet refereras till rapporten “Dags för euron?” som finns att ladda ner här: https://frittnaringsliv.se/rapporter/

Först ville ingen vara konservativ längre. Sen blev det tävling om vem som bäst gör anspråk på den konservativa idéhistorien. Med utgångspunkt i Edmund Fawcetts bok Konservatism: kampen om en tradition (Timbro förlag, 2025) diskuterar PJ Anders Linder, Stig-Björn Ljunggren, Catarina Starfelt och Andreas Johansson Heinö konservatismens ställning i svensk politik.

Detta avsnitt är en inspelning från boklanseringen på Timbro 13 november.

Det tycks vara lågkonjunktur för liberalismen i svensk politik: Allt färre väljare identifierar sig som liberaler och stödet för de liberala partierna är på rekordlåga nivåer. Samtidigt är det liberala idégodset i högsta grad levande. Hur mår den svenska liberalismen? Och vad betyder det att vara liberal på 2020-talet?

Medverkar gör PM Nilsson, vd för Tankesmedjan Timbro, Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och Eric Luth, vice vd för tankesmedjan Fores. Samtalet leds av Catarina Starfelt.

“Tänk om väst har fel om Ukraina” är titeln på en kontroversiell text skriven av Carl-Vincent Reimers. Här möter han Fredrik Segerfeldt i en debatt om realism. Hur ska man betrakta relationer mellan stater?

Johanna Grönbäck leder samtalet.

Reimers text är ett kapitel från Efter Tidö som går att beställa här: https://timbro.se/forlag/efter-tido-lardomar-fran-den-nya-generationen/ 

Ideologipoddens resa genom partiprogrammens landskap fortsätter och har den här gången nått fram till Liberalerna. Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö har läst alla program sedan starten - så att du slipper. 

Medan bomberna föll över Europa ritades ett nytt nätverk under marken: Stockholms tunnelbana. Ett projekt som den här hösten fyller 75 år och som kom att symbolisera både frihet såväl som planering och kontroll.

I det här avsnittet möts Mauricio Rojas, författare till Dåligt samvete: Sverige och andra världskriget, och Pär Isaksson, författare till Tunnelbanemiraklet: projektet som byggde den moderna staden, i ett samtal om ett Sverige i förändring. Förlagets Anna D. Linder leder diskussionen.

Hur vågade ett land som fruktade en europeisk framtid formad av Tyskland ändå välja att planera sin egen, med tunnelbanan som symbol för utveckling och hopp? Bär vi fortfarande på det dåliga samvetet från kriget i vår syn på trygghet, modernitet och moral? Och vad blev egentligen priset för vår “neutralitet”?

Först var den försvunnen, uppäten av välståndet och medelklassen. Sedan återkom den med dunder och brak, med Brexit, Trump och högerpopulismens framväxt. Arbetarklassen, vad är den, vart går den, varför finns den?

Medverkar gör Johan Alfonsson, sociolog och författare till Vad hände med arbetarklassen?, Joakim Broman, författare till Rostbältets spruckna röst och redaktör för Smedjan, Åsa Linderborg, journalist och författare, och Ann Heberlein, författare och debattör. Programledare: Andreas Johansson Heinö, förläggare Timbro.

Samtalet är en inspelning från Bokmässans ideologiseminarier och ett samarbete mellan Katalys och Timbro.

Makt brukade erövras med pengar, kunskap eller kontakter. I kulturkriget kan det räcka med att ha rätt värderingar. Det menar Ann Heberlein i boken Moraliskt kapital. Dagens avsnitt är en inspelning från lanseringen av hennes bok i början av oktober. Medverkar gör utöver författaren även Torbjörn Nilsson, journalist, och Myra Åhbeck Öhrman,frilansskribent, debattör och föreläsare. Samtalet leds av förlagets Andreas Johansson Heinö.

Läs mer om boken här: https://timbro.se/forlag/moraliskt-kapital/

Inför Moderaternas partistämma går Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö till läggen och skärskådar alla moderata partiprogram från 1904 till det nu gällande. Finns det någon idé som överlevt hela vägen? När blev partiet liberalt? Och när var Moderaterna egentligen som bäst?

Liberalismen har alltid velat vara motorn i samhällsutvecklingen –  var befinner den sig idag?

Fungerar den som bärande kraft i regeringen? Är den en idéströmning i opposition mot tidsandan? Eller har den reducerats till en reaktiv försvarsmekanism i en snabbt föränderlig politik? Klart är att liberalismen prövas hårdare än på länge.

I detta avsnitt samtalar Anna D. Linder med två av kapitelförfattarna till boken Efter Tidö: tidigare LUF-ordförande Erik Berg, och Liv Näslund, pressekreterare åt Simona Mohamsson. De diskuterar det demokratiska världsläget, de vägval och kompromisser som format Tidöpartiernas mandatperiod, och vilka idéer som faktiskt kan lyckas bära liberalismen vidare in i framtiden.

Beställ boken Efter Tidö här

Välfärd för de fattiga, rättigheter för medelklassen och räddningspaket för de rika. Staten har expanderat och kapitalismen har gått fel.

Det menar Ruchir Sharma i sin hyllade What went wrong with capitalism. Nu kommer den på svenska. Ideologipodden tar tillfället i akt och börjar med att gräva i skulder och opinioner, och slutar med att efterlysa konkurser och arbetslöshet.

Medverkar gör välfärdsforskaren Andreas Bergh som skrivit förordet till den svenska utgåvan liksom Anna D Linder och Johanna Grönbäck.

Beställ Vad gick snett med kapitalismen? här!

Män bäddar sängen eller blir fascister. Kvinnor är rara eller galna. Vi pratar om de växande åsiktsskillnaderna mellan unga män och kvinnor, backar bandet och funderar på vad som har förändrats.

Podden gästas av Karin Pettersson och Daniel Åkerman som har skrivit var sitt kapitel på temat i antologin Efter Tidö. Johanna Grönbäck leder samtalet.

Mer om boken här: https://timbro.se/forlag/efter-tido-lardomar-fran-den-nya-generationen/

Tjänstemän, politiker, lobbyister - alla har egenintressen. Det påverkar reformer, budget, styrning och andra beteenden. Grotta ner dig i public choice-skolan tillsammans med Fredrik Kopsch och Adam Danieli. Johanna Grönbäck leder samtalet.

Bonus: Ett år kvar till valet - slår Fredriks och Adams public choice-präglade framtidsspaningar in?

Skönlitteratur och kommers utmålas ofta som varandras motsatser. Historiskt har det dock varit långt ifrån fallet. Romanen växte fram hand i hand med kapitalismen och konsumtionssamhället.

Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Henrik Dalgards Poesin, publiken och pengarna. Medverkar gör författaren, Johan Norberg och Torbjörn Elensky. Samtalet leds av Johanna Grönbäck.

Benjamin Ingrosso, Lars Trägårdh, Simona Mohamsson, Donald Trump, “svenska folket”. Alla är nostalgiska. Är det ett problem? 

Anna Linder, Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck pratar om nostalgi som nationalism, kultur och överideologi, och varför alla så plötsligt blev nostalgiska och gömde undan progressionen.

Rumlare eller geni, modernisator eller bråkstake? Hur ska vi förstå August Strindberg i dag? I samband med lanseringen av boken Fantasi och frihet: August Strindberg i urval samlades en panel för att diskutera Strindbergs liv, verk och inflytande.

I avsnittet medverkar Björn Hasselgren, redaktör för boken och senior fellow vid Timbro, Ann Heberlein, teologie doktor i etik och författare till bokens inledning, Katrine Kielos, journalist och författare samt Teodor Stig-Matz, journalist, författare och medvärd av Strindbergpodden “Bläck Metal”

Boken finner du här

Vem har egentligen rätt till marken i norra Sverige – staten eller samerna? Vilka är de ideologiska skiljelinjerna i debatten om urfolkens rättigheter? Och hur kan en liberal samepolitik se ut?

I detta avsnitt samtalar Anna Linder och Andreas Johansson Heinö med Adam Danieli, jurist och ansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro, om hans nya rapport Befria Sápmi – om samepolitikens historiska arv, till dagens fastlåsta system och de reformförslag som Danieli föreslår.

Läs rapporten här: Befria Sápmi

Nästan ett socialdemokratiskt paradis, definitivt en gyllene mellanväg. Den svenska självbilden är förlegad och stämmer inte med dagens Sverige som inte bara liberalt, utan rentav ett liberalt undantag i världen.

Varför har vi en skev självbild och vad betyder det för politiken - och kan innehållet bortom bilden komma att ändras snabbt igen? Det är några frågorna för detta avsnitt med Fredrik Segerfeldt, Anna D Linder och Johanna Grönbäck.

Läs Fredrik Segerfeldts debattartikel i DI: https://www.di.se/debatt/ett-liberalt-land-i-starkt-behov-av-liberalisering/ 

Det föds för få barn, säger många. Behövs de, undrar vi. Anna D Linder och Johanna Grönbäck diskuterar kvinnorollen och barnarollen. Förväntar vi oss för mycket av dem?

Är varje förändring av public service-uppdraget ett hot mot demokratin? Hur allvarlig är tidningsdöden och vad händer med journalistiken när tidningar tjänar pengar på att stryka sina läsare medhårs?

Joakim Broman, Jonas Gummesson och Andreas Johansson Heinö skärskådar mediepolitikens ideologiska skiljelinjer.

Bör människor få välja att frivilligt ingå i sammanhang som innebär förtryck? Vilka gränser finns det för fria samhällens tolerans? Det försöker malaysiskfödde Chandran Kukathas svara på, bland annat genom sin teori om den liberala skärgården. Han sjunger den fria rörlighetens lov, men blundar inte för motsättningarna och tvekar inte att dra resonemang till sin spets. Catarina Kärkkäinen samtalar med Patrick Krassén och Niklas Elert.

Varför domineras miljöfrågan i dag nästan helt helt av vänstern – trots att flera grundläggande miljöprinciper bär på borgerliga fundament? Anna Linder diskuterar tillsammans med Johanna Trapp och Ida Wallinder om miljö- och klimatfrågan ur ett ideologiskt högerperspektiv med avstamp i Trapps rapport "Men det är ju höger!”. 

Vi rör oss mellan individens livsstilsval, förbudspolitik, tillväxt och frihandel. Vi frågar oss: Vad kan Sverige faktiskt göra? Hur påverkar marknaden miljön – är den ett hot eller en lösning? Går det att återta den borgerliga rösten i klimatdebatten?

Läs Trapps rapport här:  Men det är ju höger! Sex bortglömda borgerliga miljöperspektiv

Gör marknadsekonomin människor lyckligare eller olyckligare? Mår vi bra av valfrihet eller gör det oss stressade? 

Detta avsnitt är en liveinspelning av ett rapportsläpp där Rutger Brattström presenterar sitt briefing paper på temat. Medverkar gör Johan Norberg, liberal författare, Niclas Berggren från Institutet för näringslivsforskning och Karin Pettersson, förbundssekreterare för LUF och liberal skribent. Samtalet leds av Catarina Kärkkäinen, Ideologiansvarig på Timbro

Anders Johnson är författare till boken 50 historier om USA. I detta avsnitt diskuterar han vilka som är USA:s bästa och sämsta presidenter tillsammans med Benjamin Juhlin.

Boken finner du på förlagets hemsida: https://timbro.se/forlag/50-historier-om-usa/

Fredrik Kopsch i samtal med Edward Blom, Tove Lifvendahl och Mattias Svensson.

Politiker menar att hela Sverige ska leva, men hur ser egentligen den förda politiken ut? En lång rad myndigheter bidrar genom överdrivna och komplicerade regelverk och förbud till att verksamheter slås ut. Regleringarna träffar framför allt mindre, familjedrivna företag, som riskerar försvinna. Men det är en politisk konsekvens som sker i tystnad. 

Det är ett av temana i Fredrik Kopschs och Erik Johnssons kokbok Hembränt, råbiff och dans med Mört-Eva.

Detta samtal är inspelat i samband med lanseringen av kokboken. Boken finner du här: https://timbro.se/forlag/hembrant-rabiff-och-dans-med-mort-eva/

Jan Stenbeck är en av Sveriges mest inflytelserika affärsmän genom tiderna. När Janerik Larsson först lärde känna honom var det i rollen som journalist, men på 1990-talet blev han som vice vd på Kinnevik en av Stenbecks närmaste medarbetare. 

Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Janerik Larssons essäbok Allt var möjligt. Mina år med Jan Stenbeck. Medverkar i samtalet gör, utöver Larsson, Per Andersson, redaktör och kritiker på SVT:s Kulturnyheterna samt författare till "Stenbeck: ett reportage om det virtuella bruket" och "Stenbeck: en biografi över en framgångsrik affärsman" och Peter Benson, journalist och mediaföretagare, ansvarig utgivare Affärsvärlden. Samtalet leds av förlagets Andreas Johansson Heinö.

Läs mer om essän och köp den här:

https://timbro.se/forlag/allt-var-mojligt-mina-ar-med-jan-stenbeck/ 

Läsandet sägs vara i kris – samtidigt som fenomen som BookTok driver unga till den fysiska bokhandeln. Är det finare att läsa klassiker än samtidsromans? Är BookTok en räddning eller ett hot mot litteraturen?

I veckans avsnitt diskuterar Anna D Linder om böcker och bildning med Henrik Dalgard, frilansande skribent och Silva Mertsola, doktorand i politisk teori. I samtalet om kulturellt snobberi och bokens framtid gräver vi oss ned i svenskarnas läsvanor och frågar oss vad "bildning" egentligen betyder i en tid av ljudböcker och passiv kulturkonsumtion.

Den politiska återindustrialiseringen är en del av den auktoritära tidsandan, en motreaktion mot postmodernismen och ett uttryck för antifeminism. 

Det är ett av spåren i Fredrik Segerfeldts bok Efter industrin: Friare, rikare, grönare och temat. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck bjöd in honom till ett samtal om klass och kamp.

Läs mer om Fredriks bok här: https://timbro.se/forlag/tjanstesamhallet-friare-rikare-gronare/

I dag delas längtan efter industrier och storskaliga och centraliserade lösningar av såväl Trump som Macron och Sveriges regering. Men inte av Fredrik Segerfeldt.

Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Segerfeldts bok Efter industrin: Friare, rikare, grönare. Medverkar gör utöver författaren även Elisabeth Lindberg, fil dr i ekonomisk historia och utredare hos Katalys, Patrik Kronqvist, politisk redaktör för Expressen, och Fredrik Sjöholm, professor och vd IFN. Samtalet hålls av Johanna Grönbäck, Timbro förlag.

Läs mer om Fredriks bok här: https://timbro.se/forlag/tjanstesamhallet-friare-rikare-gronare/

I veckan antar Socialdemokraterna ett nytt partiprogram – det tionde i ordningen. Vi har läst alla de föregående partiprogrammen, från 1897 till 2013. Vad säger de om partiets ideologiska svängningar? Hur radikalt har partiet varit och när tog visionerna slut? Och vilket program är bäst?

Med Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö.

Lyssna på den interna splittringen på Timbro: Kräver beredskapen att vi lägger marknadens funktioner åt sidan?

Johanna Grönbäck låter de rapportaktuella timbroiterna Rutger Brattström och Carl-Vincent Reimers drabba samman.

Läs Rutgers rapport Marknaden försvarar Ukraina: https://timbro.se/allmant/marknaden-forsvarar-ukraina/

Läs CV:s rapport Draghi på svenska: https://timbro.se/europa/draghi-pa-svenska/

Om AI ökar tillgången till intelligens, språk och reflektion - vad blir då kvar för människan att kalla sitt? Spelar det någon roll?

I det här avsnittet pratar Johanna Grönbäck med Gustav Juntti och Anna Linder om AI, bildning, etik och agens. Och lite om djurrättigheter, skola och GPS:er.

Gustav Juntti är aktuell med boken Älskling, vi fick en AI! Läs mer om den här: https://timbro.se/forlag/alskling-vi-fick-en-ai/

Politiker talar vackert om ett levande Sverige – men hur ser verkligheten ut för gårdarna, fiskarna och restaurangerna egentligen? Anna Linder pratar med Fredrik Kopsch och Erik Johnsson om deras kokbok "Hembränt, råbiff och dans med Mört-Eva", som inte bara är en hyllning till svensk matkultur, utan också för fram en skarp kritik mot hur myndigheters regelkrångel slår ut lokala verksamheter.

Boken finner du här: https://timbro.se/forlag/hembrant-rabiff-och-dans-med-mort-eva/

Hade Siewert Öholm rätt? Andreas Johansson Heinö dyker ner i hårdrockens historia tillsammans med Caspian Rehbinder och avhandlar provokationer, extremism, humor och en musikgenre som ständigt förmått förnya sig. Samtalet utgår från boken Hårdrock, frihet, uppror (Timbro förlag 2024)

Koranbränningar och muslimska böneutrop har gjort att frågor om religionsfrihet har blivit politiskt brännbara. Men detta är inget nytt. Den svenska religionsfrihetens historia har ofta varit dramatisk med bland annat bokbål i Hälsingland, dödsdomar och landsförvisningar. Fortfarande finns det flera begränsningar i den svenska religionsfriheten.

Om det skriver Anders Johnson i essän “En ofullbordad resa mot religionsfrihet” som är utgångspunkten för detta avsnitt. Andreas Johansson Heinö samtalar med författaren samt Joel Halldorf och Anna Nachman. Detta avsnitt är en inspelning av ett lanseringsseminarium den 12 september.

Svensk skola befinner sig i kris. Med sämre resultat, ökade klyftor och en otrygg vardag för både lärare och elever. Samtidigt växer intresset för en omdebatterad lösning: No Excuses-skolor – med hög förväntan på eleverna, disciplin och utan ursäkter.

Kan denna modell fungera i Sverige? Vad säger egentligen liberalismen och konservatismen om ordning, frihet och ansvar i klassrummen?

Anna Linder samtalar med Louise Hammargren (KDU), Anton Holmlund (LUF) och Lovisa Lanryd (Timbro) om No excuses-skolor.

***

Lovisa har skrivit om sitt besök i Smedjan och både Anton och Louise har gett sig in i debatten på olika vis.

Vi har hela listan! Därför hatar alla Hayek. Nyliberalismen, Pinochetbesöken, Mont Pelerin Society, principerna, osäkerheten och riskerna!

Johanna Grönbäck i ett samtal med Catarina Starfelt och Caspian Rehbinder om vad som får så många att ogilla FA Hayek och om det finns något i själva idéerna som leder till ofrihet.

Hata Hayek? Man borde ju älska honom, tycker kanske du. Vi med, i ett tidigare avsnitt pratar vi om just det, att alla älskar Hayek.

**

I samband med nyutgivningen av Frihetens grundvalar. ägnar Ideologidpodden ett gäng avsnitt åt Hayek. Detta är det tredje avsnittet i en serie som fokuserar på delar av Hayeks idéer och arv. 

Vi samlade en konservativ, en socialliberal och en klassiskt liberal i ett poddrum. Kan alla älska Hayek? Stärker det hans principer, eller gör det dem urvattnade?

Johanna Grönbäck pratar med Max Hjelm och Daniel Åkerman.

Och ni kan ta det lugnt, i nästa avsnitt frågar vi oss varför alla hatar Hayek.

**

I samband med nyutgivningen av Frihetens grundvalar. ägnar Ideologidpodden ett gäng avsnitt åt Hayek. Detta är det andra avsnittet i en serie som fokuserar på delar av Hayeks idéer och arv. 

FA Hayek är en av det öppna samhällets viktigaste försvarare. I dag är han mest känd som liberal ekonom, men några av hans lika viktiga bidrag handlar om rättsstaten, eller, kanske rättare sagt, om lagstyre. I detta första av flera specialavsnitt av Ideologipodden med Hayek-tema djupdyker vi i Hayeks syn på lagar, makt och rätt. 

Johanna Grönbäck pratar med Adam Danieli och Caspian Rehbinder.

**

När avsnittet släpps har Timbro inlett sin Hayek-vecka och firar nyutgivningen av Frihetens grundvalar. Fynda den och andra klassiker på timbro.se. Detta avsnitt är det första i en serie avsnitt som fokuserar på delar av Hayeks idéer och arv.

För fransmännen är kanadensaren Celine Dion i allt väsentligt fransk. Nationalskald, och fransk, kan man bli för att man sjunger på franska. Hur är det med svenskan? När Kaj vinner Melodifestivalen är denna finlandssvenska grupp ensamma om att sjunga på svenska - säger det något eller inget alls om svenskans roll för gemenskapen?

Andreas Johansson Heinö, Anna Linder och Johanna Grönbäck klurar kring språk, gemenskap, integration och lite annat.

Måste satir vara rolig? Vad är ens satir? Är den alltid vänstervriden? Och har den tappat sin udd i en värld som framstår som en parodi på verkligheten själv? I det här avsnittet utforskar vi satir – från akademiska reflektioner till politisk humor och dystopiska samhällsskildringar. 

Avsnittet är en inspelning från panelsamtalet under lanseringen av En liten bok om satir. Anna Linder, redaktionskoordinator, Timbro förlag, diskuterar med Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap i Göteborg samt författare till boken, Essy Klingberg, biträdande kulturchef, SvD, och Viktor Barth-Kron, politisk kommentator, Expressen.

Samtalet utgår från Orla Vigsøs En liten bok om satir. Läs mer om den och beställ boken här: https://timbro.se/forlag/en-liten-bok-om-satir/

Det mesta i den politiska debatten handlar om förändring: partier lovar nya reformer och väljare efterfrågar nya lösningar. Samtidigt pressas politiken av hastig teknikutveckling och en ström av kriser.

Ett fungerande samhälle utmärks emellertid inte bara av ständiga förändringar utan också av en hög grad av kontinuitet. Långsiktiga institutioner, förutsägbara spelregler och hållbar infrastruktur är en förutsättning för både ekonomisk utveckling och politisk stabilitet.

Men hur når vi dit? Veckans poddavsnitt är en inspelning av ett boksamtal på Timbro. Medverkar gör Anna Persson, Olof Hallonsten, Joakim Wernberg och Pär Isaksson. Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö.

**

Samtalet utgår från antologin Kontinuitet och förändring: Essäer om spårbundenhet i samhället. Läs mer om och beställ den här: https://timbro.se/forlag/kontinuitet-och-forandring-essaer-om-sparbundenhet-i-samhallet/ 

Sverige har alltid varit en del av Norden, men betydelsen av det nordiska - som identitet och politisk arena - har varierat över tid. Har vi mer gemensamt än vi tror?

Andreas Johansson Heinö samtalar med Bengt Lindroth, tidigare Nordekorrespondent på Sveriges Radio och aktuell med boken Homo Affectus - Sverige, Norden och Folkhemstanken (Atlas).

Europas viktigaste land är egentligen 16 förbundsländer som under sin moderna historia dessutom utvecklats under två vitt skilda politiska system. Hur ska man egentligen förstå Tyskland? Som splittrat eller pluralistiskt? Ansvarstagande eller riskminimerande? Modernt eller skrämt av sin egen historia?

Detta avsnitt gästas av PM Nilsson, vd Timbro, och Erik Thyselius, frilansskribent som bl.a. arbetat på tyska Welt.

Från Trump-kritiker till Trumps kronprins - hur mycket svarar JD Vance för den amerikanska högerns resa? Är det alls en höger att tala om - och, vad det än är, hur mår den?

I veckans avsnitt diskuteras identitet, kyssta ringar, splittring, enande och populism - i USA och i Europa. Johanna Grönbäck samtalar med Olof Ehrenkrona och Joakim Broman.

*

Joakim Bromans essä Rostbältets spruckna röst – JD Vance och den amerikanska högerns framtid finns att beställa här: https://timbro.se/forlag/rostbaltets-spruckna-rost-jd-vance-och-den-amerikanska-hogerns-framtid/

Vad definierar egentligen en borgerlig kulturpolitik? I detta avsnitt fördjupar sig Anna D. Linder tillsammans med Henrik Dalgard och Carl-Vincent Reimers i den svenska kulturpolitiken. Hur ser dagens finansieringsmodeller ut och vilka möjligheter finns för att göra kulturen både friare och långsiktigt mer självständig från offentliga medel?

Vindkraft är vänster och kärnkraft höger. Bilism är höger och kollektivtrafik vänster. Eller? Vissa frågor,  intressen och stilar kodas som höger eller vänster, trots att de är svåra att koppla till de vanliga ideologiska konflikterna. Vad är otippat höger och vänster, varför och hur har det skiftat över tid?

Välkommen till en ny säsong av Ideologipodden och till nya samtal om ideologiska skärvor, snårigheter och sökanden! Andreas Johansson Heinö, Anna Linder och Johanna Grönbäck leder podden som låter aktuella funderingar och tidlösa idéer ta plats.

Frihandelns förtjänster, osynliga händer med whiskyglas, kiltklädda nålproducenter och säckpipespelande skeptiker. Hur kommer det sig att just Skottland blev ett centrum för upplysningen? Vilken roll spelade universiteten, och hur såg den intellektuella miljön i Edinburgh ut? Och hur hänger empirismen och liberalismen egentligen ihop?

Timbros Catarina Starfelt välkomnar lyssnare och samtalsdeltagare till Edinburgh. Med sig har hon Björn Hasselgren, teknologie doktor och gästforskare vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet, Patrik Strömer, näringspolitisk expert vid Livsmedelsföretagen, och Daniel Åkerman, ordförande för Fria Moderata Studentförbundet. Samtalet är en inspelning av Ideologiafton 30 oktober.

Synen på Sveriges agerande under andra världskriget har skiftat rejält: från de första efterkrigsgenerationernas tacksamhet till de senaste decenniernas moraliska avståndstagande.

I Dåligt samvete - Sverige och andra världskriget - utmanar Mauricio Rojas den dominerande berättelsen. Rojas går igenom de viktigaste besluten som Per Albins samlingsregering fattade och argumenterar för en mer empatisk syn på regeringens agerande.Välkommen till boklansering! Mauricio Rojas diskuterar sin bok tillsammans med historikern Henrik Berggren, författare till trilogin Landet utanför.

Samtalet, som är en liveinspelning av bokens lansering, leds av Johanna Grönbäck.

Hur gick det till när staden blev modern? Eric Luth pratar med Eva Ström, Elin Hjelmestam och Klas AM Eriksson om meritokrati, utbildning och urbanisering, men också smutsen, prostitutionen och fattigdomen på stadens baksidor. 

Avsnittet är den andra delen i en poddserie som utgår från antologin Staden i den svenska romanen, och fokuserar på Hjalmar Söderbergs Stockholm och Gustaf Hellströms Kristianstad.

Läs mer om boken här: https://timbro.se/forlag/staden-i-den-svenska-romanen/

Staden och romanen dansar genom tidens strömmar. Från det tidiga 1800-talets borgerliga offentlighet till vår tids nordic noir med mord, mörker och melankoli. Oavsett tid har den svenska romanens lins varit unik. Men vad har romanen skildrat? Staden i den svenska romanen är den första svenska antologin som utforskar stadens puls genom romanerna — från dunkla gränder till glittrande gator.

I en specialserie av Ideologipodden utforskar antologins redaktörer Henrik Dalgard och Eric Luth stadens som kontext och idémässigt sammanhang genom svenska romaner. Det här avsnittet är den första delen i poddserien, och fokuserar på staden och den svenska romanens långa historia. Framförallt på varför staden utgjort ett självklart sammanhang för just författare och intellektuella. 

Läs mer om boken här: https://timbro.se/forlag/staden-i-den-svenska-romanen/

Andreas Johansson Heinö pratar med Jesper Bengtsson och Tuva Söderberg som är aktuella med boken “Det krympande rummet - civilsamhället under press” (Atlas förlag). Vilken roll spelar civilsamhället för demokratin och vilka ideologiska konflikter kan skönjas bakom de senaste årens debatt om studieförbunden? 

Rutger Brattström och Joakim Broman har återupplivat mannen, myten, legenden och samtalar med honom med hjälp av den senaste tekniken. Det blir ett samtal AI, spontan ordning, och vad tycker Hayek egentligen om Javier Milei?

Hur mår svensk landsbygd? Den ena skriver om dess död, den andra om dess frihet - båda om dess förutsättningar, mentalitet och potential. Ideologipodden gästas av de två författarna Joakim Broman och Gabriel Ehrling Perers som båda tar sig an frågor om svensk landsbygd. Samtalet leds av Johanna Grönbäck.

Läs mer om Bromans bok, Döden vid Faxälvens strand, här: https://timbro.se/forlag/doden-vid-faxalvens-strand/

Läs mer om Ehrling Perers bok, Friheten där asfalten tar slut, här: https://idealistas.se/bocker/friheten-dar-asfalten-tar-slut/

Drick ett glas med valfri dryck varje gång du hör orden ”det man ser” i avsnittet och du kommer att ha en bra kväll! Benjamin Juhlin bjuder in till ett samtal om Frédéric Bastiat med Anton Holmlund och Adam Furustam. 

En förlorad liberal tradition och en förlorad guldålder - varför gick det fel i Buenos Aires? Hur stort hopp kan man ha om framtiden? Under detta samtal är fokus på staden Buenos Aires, frihandel, populism, realism och tango.

Timbros Rutger Brattström välkomnar alla till Argentina och till ett samtal med Mauricio Rojas, riksdagsledamot och docent i ekonomisk historia, Nathan Shachar, författare och tidigare utrikeskorrespondent i Latinamerika, och Carissa Düring, psykologstudent med ett särskilt intresse för den argentinska liberalismen. Samtalet är en inspelning av Ideologiafton 15 oktober.

Vad är det som gör att vissa jobb betraktas som fina medan andra blir fula eller rentav ovärdiga? I debatten om gig-jobben penslades många värderingar på i synnerhet matbudens jobb. Varför anses de mindre fina än andra arbeten?

Timbros Johanna Grönbäck samtalar i detta avsnitt med forskaren och sociologen Linda Weidenstedt, Ratio, och Georgios Sideras, Timbro förlag, om värderingar av jobb.

Att förstå en tidsepok är också att förstå vad som präglade samtidens underhållning. TV-dramatiken och filmen satte en stor prägel på samhället under 1968-1988. Det pratas Bergman och Babels Hus när Torbjörn Elensky, redaktör för nyutgivna Individ och Kollektivism: Sverige 1968-1988, samtalar med två av antologins författare: Per Vesterlund, universitetslektor i filmvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap och Jan Lumholdt, filmkritiker.

Wien har kallats för ett ”laboratorium för väldsförstörelse”. Staden har format idéer och strömningar - och idéer och strömningar har påverkat staden. Hur blev Wien ett kulturellt och intellektuellt nav?

I detta avsnitt välkomnar Timbros Catarina Starfelt alla till Österrike och till ett samtal med författaren och kulturskribenten Torbjörn Elensky, policyexperten och Friedrich Hayek-fantasten Caspian Rehbinder och Stefan Zweig-nostalgikern tillika vice ordföranden för LUF Elin Hjelmestam. Samtalet är en inspelning av Ideologiafton 18 september.

Koranbränningar och muslimska böneutrop har gjort att frågor om religionsfrihet har blivit politiskt brännbara. Men detta är inget nytt. Den svenska religionsfrihetens historia har ofta varit dramatisk med bland annat bokbål i Hälsingland, dödsdomar och landsförvisningar. Fortfarande finns det flera begränsningar i den svenska religionsfriheten.

Om det skriver Anders Johnson i essän “En ofullbordad resa mot religionsfrihet” som är utgångspunkten för detta avsnitt. Andreas Johansson Heinö samtalar med författaren samt Joel Halldorf och Anna Nachman. Detta avsnitt är en inspelning av ett lanseringsseminarium den 12 september.

Under parollen “En ny riktning för Sverige 2030” tycks Socialdemokraterna också försöka staka ut en ny riktning för sig själva, vilken åtminstone på området segregation och integration verkar ganska auktoritär. Är den repressiva politikens plats en där även Socialdemokraterna nu gör sig hemmastadda?

Johanna Grönbäck pratar med Adam Danieli, Carl Albinsson och Lovisa Lanryd om repressionens popularitet och innehåll, och lite om vad som skulle kunna vara liberala alternativ.

Staden är inte en död, statisk plats. Städer lever och utvecklas, men kan också hamna i en negativ utvecklingsspiral. Jane Jacobs är en av de mest betydelsefulla debattörerna och analytikerna när det gäller städer och dess liv. Hon verkade i en liberal tradition med förändring och pluralism som ledstjärnor. I det här avsnittet av Ideologipodden samtalar Björn Hasselgren, senior fellow på Timbro, med Sanford Ikeda, ekonomiprofessor (em) vid New York State University, och Jan Jörnmark, ekonomhistoriker om varför Jane Jacobs är relevant även idag.

Gör marknadsekonomin människor lyckligare eller olyckligare? Mår vi bra av valfrihet eller gör det oss stressade? 

Detta avsnitt är en liveinspelning av ett rapportsläpp där Rutger Brattström presenterar sitt briefing paper på temat. Medverkar gör Johan Norberg, liberal författare, Niclas Berggren från Institutet för näringslivsforskning och Karin Pettersson, förbundssekreterare för LUF och liberal skribent. Samtalet leds av Catarina Kärkkäinen, Ideologiansvarig på Timbro

Doing the omoralisk schlagerfestival, sjöng Sillstryparn i en protest 1975 som nästan lika gärna hade kunnat ljuda 2024. När Taylor Swift tar ton förmodas hon kunna påverka politiska utfall. Hur melodisk är politik och hur politisk är musik?

Johanna Grönbäck pratar om musik och politik med popartisten Karin Pihl, ledarskribent Expressen, och Swiftien Lucas Persson, kommunikatör Timbro.

I avsnittet nämns boken Hårdrock, frihet, uppror. Läs mer om den här: https://timbro.se/forlag/hardrock-frihet-uppror/ 

Anne Wibble verkar mest vara ihågkommen för uttalandet om att alla ska ha en årslön på banken. I själva verket var hon en av Sveriges viktigaste finansminstrar. Andreas Johansson Heinö och Joakim Broman backar bandet och pratar om Wibble och hennes idévärld, Folkpartiets högersväng på 1980-talet, 1990-talskrisen och Bildtregeringens reformiver

Idrotten har alltid varit politisk. Politiska ledare kan spegla sig i sportsliga framgångar och framgångsrika idrottsmän kan få politiskt inflytande. Joakim Broman och Andreas Johansson Heinö samtalar om sport, politik och hur nationell identitet formas av kollektiva minnen kring idrott.

Nyliberalismen är kanske den mest radikala ideologin i den liberala idéfamiljen. Men dess historia är komplex och mångsidig, med en uppsjö av olika historiska sammanhang och teoretiska perspektiv. 

Henrik Dalgard samtalar med Matt Zwolinski, professor i filosofi vid University of San Diego och expert inom nyliberal politisk teori samt författare till den nyöversatta boken Individualisterna – Radikaler, reaktionärer och kampen om nyliberalismens själ. Läs mer om den här: https://timbro.se/forlag/individualisterna-radikaler-reaktionarer-och-kampen-om-nyliberalismens-sjal/

Är världsfred möjligt?

En av 1900-talets stora politiska frågor är åter aktuell. Immanuel Kant såg framför sig en federativ sammanslutning av stater som skulle samarbeta för att säkerställa fred genom gemensamma lagar och institutioner. I dag finns det en sammanslutning som liknar hans förslag – den europeiska unionen. Samtidigt är världen i och utanför unionen mer osäker än på länge.

Detta är en liveinspelning från Timbros ideologiafton 29 maj, 2024. Deltar gör Mikael Lundqvist, analytiker på Oxford Research, Carl-Vincent Reimers, politiskt sakkunnig på Utrikesdepartementet, och Linnea Dubois, politisk sakkunnig på Justitiedepartementet. Samtalet leds av Catarina Kärkkäinen, chef för ideologi och idédebatt på Timbro.

På andra håll i världen är torg levnadsglada platser där människor umgås, dricker vin, målar, läser och säljer, och där barn leker. På svenska torg syns mest prydliga blomsterlådor. Varför är svenska torg så trista?

Johanna Grönbäck samtalar med Thea Andersson och Eric Luth om kulturförändringar, bilar, regleringsiver, hästbajs och ja, torg.

Några klistrar fast sig på vägar och skriker under möten, andra fixar svartklubb och gömmer flyktingar. Civil olydnad upprör och rör om. Är det en legitim form av aktion –om så när? Johanna Grönbäck samtalar med folkbokföringsbrännaren Per Tryding och klimatengagerade Simon Wakter.

I avsnittet tipsar Simon Wakter om följande artikel: https://www.nytimes.com/2023/02/26/podcasts/the-daily/elon-musk-tesla-self-driving.html 

Joseph Schumpeter gjorde det till sin livsuppgift att förstå kapitalismen. Dess själ, menade han, finns i förändringen, den ständiga revolutionen. Benjamin Juhlin samtalar om den kreativa förstörelsen med Elin Hjelmsestam och Johanna Grönbäck.

I en ny bok har Jan Jörnmark samlat Schumpeters viktigaste texter, den hittar du här: https://timbro.se/forlag/kreativ-forstorelse-joseph-schumpeter-i-urval/ 

Geijerska studentföreningen har tagit libertarianen David D Friedman till Uppsala. Benjamin Juhlin och Adam Danieli, ansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro, intervjuar honom om ett privatiserat rättsväsende och skärningspunkten mellan juridik och ekonomi.

Och världen skälvde är en unik bok. Den hyllar företagande, arbete, ärlighet och kapitalism. I årtionden har den inspirerat högern och upprört vänstern. I detta avsnitt av Ideologipodden diskuterar Benjamin Juhlin, Community Manager Timbro, och Alexandra Ivanov Hökmark, biträdande chef Timbro, Ayn Rands magnum opus. 

Vilka är de bästa karaktärerna? Vilket är det starkaste citatet? Är Dagny Taggarts ledarstil något Alexandra eftersträvar?

Vem var egentligen Simone de Beauvoir och varför är hon relevant än idag? Varför hamanr den uttalade socialisten bland liberala gurus? Och måste man inte inse värdet av att vara autentiskt för att faktiskt vilja ha frihet? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Detta är det åttonde avsnittet i en serie som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Rutger Brattström. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Vem var egentligen Robert Nozick och varför är han relevant än idag? Hur kan stater uppstå utan att någons rättigheter kränks? Och varför borde man spela basket om man vill bli rik? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Detta är det sjunde avsnittet i en serie som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Anton Lindblad. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Veckans Ideologipodden är ett samarbete med Guruhandboken av Fria Moderata Studentförbundet, vilket avsnittet är baserat på.

Vem var egentligen Ronald Reagan och varför är han relevant än idag?

Dagens avsnitt är skrivet av Gustav Blomberg. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

När Sverige klev in i EU var högern entusiastisk och vänstern splittrad. Snart trettio år senare är rollerna ombytta. Vad är det som har förändrats? Vad vill egentligen de borgerliga väljarna med Europapolitiken? Och vad bör de borgerliga partierna göra för att slippa en swexit-debatt? 

Detta är en liveinspelning från lanseringen av  "Varning för Swexit!" av Carl Albinsson den 6 mars 2024. Förutom författaren deltar Karin Pihl, ledarskribent på Expressen, och Arvid Åhlund, ledarskribent på DN. Moderator är Alexandra Ivanov Hökmark, biträdande chef på Timbro.

Boken hittar du här: https://timbro.se/forlag/varning-for-swexit/

Imorgon har Liberalerna riksmöte, vilket gör detta till ett särskilt aktuellt avsnitt av Ideologipodden. Catarina och Andreas hamnar i en intensiv diskussion om vad Fredrik Malm egentligen tycker om dop. Benjamin hävdar att Liberalerna är det hetaste partiet i svensk politik, men får mothugg.

Andreas Johansson Heinö och Catarina Kärkkäinen utser Sveriges främsta borgerliga politiker.

Sveriges historia är till stor del skogens historia. Skogsnäringens betydelse för välståndet är svår att överskatta. Men på senare år har ett skifte ägt rum. I såväl populärkultur som i den politiska debatten har skogen kommit att mystifieras.

Detta är en liveinspelning från lanseringen av ”Vår skog” av Jessica Polfjärd.

Medverkande utöver författaren är Hanna Stenegren, ansvarig för klimat-, miljö- och energifrågor på Timbro, och PM Nilsson, VD Timbro. Moderator är Joakim Broman, redaktör Smedjan.

Anders Johnson är aktuell med boken 50 historier om USA. I detta avsnitt av Ideologipodden diskuterar han vilka som är USA:s bästa och sämsta presidenter. Programledare är Benjamin Juhlin.

Anders Johnson besöker Ideologipodden för att prata svenskamerikaner. Några av dem gjorde avtryck i USA med sina uppfinningar. Andra återvände över Atlanten och startade företag som de flesta svenskar kan namnet på.

Anders är aktuell med boken 50 historier : Från Maine till Hawaii. Programledare är Benjamin Juhlin.

Andreas Johansson Heinö gör en historisk utflykt till 1970-talets borgerliga valkampanjer. Catarina Kärkkäinen efterlyser försiktighet i synen på Latinamerikas politiska utveckling. Och båda svarar på vem de föredrar av Ulf Kristersson och Fredrik Reinfeldt. Programledare för detta frågeavsnitt är Benjamin Juhlin

Veckans podd är ett livesamtal från den 23 januari, inspelad vid lanseringen av boken “Med skuldkänslan som drivkraft” av David Andersson.

Efter Hamas terrorattack 2023 hade en del debattörer svårt att entydigt fördöma antisemitism, liksom mord och kidnappningar av civila. Debatten om Israel, liksom om till exempel Lars Vilks och Ukrainakriget, har färgats av en uppfattning om västvärldens skuld. I denna bok tecknas en historisk bakgrund till dessa ställningstaganden.

Medverkar gör David Andersson, författare och redaktör på Axess, Erik Helmerson, ledarskribent Dagens Nyheter, Nina Solomin, kulturredaktör Fokus samt moderator Svend Dahl från Timbro

Bör människor få välja att frivilligt ingå i sammanhang som innebär förtryck? Vilka gränser finns det för fria samhällens tolerans? Det försöker malaysiskfödde Chandran Kukathas svara på, bland annat genom sin teori om den liberala skärgården. Han sjunger den fria rörlighetens lov, men blundar inte för motsättningarna och tvekar inte att dra resonemang till sin spets. Catarina Kärkkäinen samtalar med Patrick Krassén och Niklas Elert.

Varför har liberaler, konservativa och socialister svårt att förstå varandra? Den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt menar att det beror på de olika moraliska fundament som vi har med oss naturligt. Kan hans teori om det rättfärdiga sinnet hjälpa oss att överbrygga politiska motsättningar, eller är den bara ytterligare ett sätt att övertyga? Catarina Kärkkäinen samtalar med Patrick Krassén och psykologen Ebba Karlsson. Detta är det andra av tre avsnitt om samtida tänkare som varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi.

Kenneth Binmore är den brittiske ekonomen och matematikern som tar sig an politiska frågor med hjälp av spelteori. Han kritiserar John Rawls klassiska tankeexperiment om okunnighetens slöja och menar att rättvisa har vuxit fram naturligt för att hjälpa människor att koordinera sina beteenden. Catarina Kärkkäinen samtalar om teorins styrkor och svagheter med Patrick Krassén och Andreas Bergh. Detta är det första av tre avsnitt om samtida tänkare som varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi

Vilken klassiker är mest överskattad? Hur kristdemokratiska är egentligen kristdemokraterna? Och behöver vi verkligen ideologier? I veckans avsnitt svarar Andreas Johansson Heinö och Catarina Kärkkäinen på lyssnarnas frågor, under ledning av Benjamin Juhlin. 

Vad var bäst och sämst med 2023? The usual suspects diskuterar den svenska regeringen, polska riksdagen, deppiga diktaturer, Ukrainas uthållighet och den argentinske anarkokapitalisten, Javier Milei. Och vi bryter julfriden genom att ryka ihop över Israel/Gaza-frågan.

Hur står sig deklarationen om de mänskliga rättigheterna 75 år efter att den antogs? Och vad kännetecknade egentligen idédebatten de första decennierna efter kriget? Liveinspelning från samtal i Göteborg 28/11 2023 med Torbjörn Elensky, Johan Lundberg, Hans Ingvar Roth och Andreas Johansson Heinö

Javier Milei, den första politikern som kallar sig själv anarkokapitalist har vunnit presidentvalet i Argentina. Hur kan det komma sig? Är Javier Milei högerextrem? Kommer han lyckas vända utvecklingen i det fattiga landet som en gång i tiden var världens rikaste? Rutger Brattström samtalar med Mauricio Rojas och Fredrik Segerfeldt.

När kulturpolitiken utmanas från höger framställs förändringarna som radikala och ideologiskt motiverade. Men den rådande svenska kulturpolitiken är också en i högsta grad ideologisk konstruktion som utgjorde en radikal förändring när den infördes. Lars Anders Johansson, författare till Att dansa efter maktens pipa, diskuterar de ideologiska alternativen i kulturpolitiken i ett samtal med Andreas Johansson Heinö 

Kan man fortfarande vara optimist i en epok präglad av krig, terror och tyranni? The Usual Suspects sliter med frågan och debatterar om liberalism och gott humör med nödvändighet hör ihop. Och var Pangloss egentligen optimist – eller pessimist? Bakom rodret: Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson.

Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson ställer sig frågan varför alla plötsligt skyr den globala kapitalismen som pesten och vad liberaler har för svar. Samt: Vad händer när Elon Musk plötsligt tipsar sina 160 miljoner följare att läsa ens kapitalistiska manifest?

Vem var egentligen Erik Gustaf Geijer och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Detta är det sista avsnittet i en serie som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Arvid Bertilsson. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Det kryllar av skattefinansierade prestigeprojekt som utlovat guld, gröna jobb och hållbar utveckling, men som sedan kollapsat. Varför förvandlas de storstilade gröna industrisatsningarna så ofta till slukhål för skattepengar? Om detta skriver Christian Sandström i den nya boken Gröna bubblor. Om etanolhaverier, kraschade vindkraftverk och bananer i Sveg. Här intervjuas han av Svend Dahl.

I måndags tillkännagavs att 2023 års Nobelpris i ekonomi tilldelas den amerikanska ekonomen Claudia Goldin, mest känd för sin forskning om kvinnors roll i ekonomin.

I avsnittet dyker Caspian Rehbinder tillsammans med Lovisa Lanryd, ekonom på Timbro, och Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och forskare vid IFN, ned i Goldins arbete och Nobelpriset i ekonomi.

Vem var egentligen Ludwig von Mises och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Patrick Krassén. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Vem var egentligen Ayn Rand och varför är hon relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Johan Norberg. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Rättsstaten är ett självklart ideal i varje demokrati. Allas likhet inför lagen. Domstolar som är oberoende av lagstiftare. Nolltolerans mot korruption. 

Men hur mår den svenska rättsstaten? En rad kriser och skandaler inom svenska myndigheter de senaste åren har väckt frågetecken kring hur det egentligen står till. 

Veckans poddavsnitt är inspelat vid lanseringen av Allt du behöver veta om rättsstaten, Boken är skriven av Richard Sannerholm, som är doktor i juridik och forskar om rättsstaten och samhällsstyrning. Här samtalar han med Ida Drougge, riksdagsledamot (M) och Ulrik Åshuvud, generalsekreterare Transparency International Sweden. Moderator: Andreas Johansson Heinö

Vem var egentligen John Locke och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Joakim Löf. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Arbetslinjen har varit en central politisk idé i svensk politik och framförallt inom borgerligheten i decennier. Men under den senaste tiden har arbetslinjen som politisk projekt kritiserats från olika inomborgerliga håll. Den kritiken, arbetslinjens vara eller icke vara och mycket mer diskuterar Linnea Dubois, ordförande för Fria Moderata Studentförbundet och Lovisa Lanryd, projektledare på Timbro tillsammans med programledare Henrik Dalgard. 

Vem var egentligen Frédéric Bastiat och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Johan Norberg. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Vem ska få skattepengarna från stora multinationella bolag? Är det bra att stater konkurrerar med låga skatter? Och behövs bolagsskatten egentligen? Alla de frågorna är antingen på tapeten i OECD eller besvaras i detta avsnitt av dagens gäst Jacob Lundberg. Programledare är Rutger Brattström

Trettio år efter självständigheten brottas Slovakien med stora problem: korruption, låg tillit, populism. Samtidigt leds landet av en liberal president och huvudstadsregionen är en av de rikaste i hela Europa. I Skotten i Slovakien skildrar Hynek Pallas ett land som konstant befinner sig i svensk medieskugga. Här i samtal med Andreas Johansson Heinö om landets historia, politiska utveckling och ett politiskt mord som avslöjade en djupare korruption än någon vågat föreställa sig.

Kan den gröna industrirevolutionen rädda det norrländska inlandet? Och varför var det fel att stänga BB-avdelningen i Sollefteå? I Döden vid Faxälvens strand återvänder Joakim Broman till sin hembygd Ramsele i Ångermanland. Här intervjuas han av Andreas Johansson Heinö.

Vilka är Sveriges fem största entreprenörer? Det berättar Anders Johnson, författare till Besvärliga människor. Anders är författare till Besvärliga människor : Svenska entreprenörer under 400 år. Programledare är Benjamin Juhlin.

Vad kan Shakespeare, Karen Blixen och gamla isländska sagor lära oss om vår tids integrationsproblem? En hel del, om man får tro Johan Lundberg. I sin bok Individens födelse tar han den västerländska litteraturhistoriens främsta verk till hjälp för att förstå hur det gick till när individen sakta trädde fram ur klanens och storfamiljens skugga.

Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö.

Nyliberaler drömmer om en värld utan demokrati, med förebilder som Hongkong, Singapore och Sydafrika. Den tesen lägger den hyllade nyliberalismforskaren Quinn Slobodian fram i sin bok ”Crack-up Capitalism: Market Radicals and the Dream of a World Without Democracy”.

Hur skeptiska är egentligen nyliberaler till demokrati, och vad missar Slobodian i sin bok?

Caspian Rehbinder samtalar med Mattias Svensson och Patrick Krassén.

Postmodernismen är ständigt föremål för kritik i samhällsdebatten från både höger och vänster. Men vad betyder egentligen begreppet? Vilka är de stora postmoderna tänkarna? Och går det att vara liberal och postmodernist?

Det och mycket mer diskuterar Henrik Dalgard tillsammans med Mimmie Björnsdotter Grönqvist och Love Frisell i ett samtal som berör allt mellan Michel Foucault, Horace Engdahl och Blade Runner. 

Hur gick det till när Sverige på 1930-talet byggde upp världens starkaste civila beredskap? Vilken roll spelade näringslivet och vilka är lärdomarna från denna framgångsrika satsning?

Pär Isaksson, författare till Vår beredskap var god, intervjuas av Andreas Johansson Heinö

Adam Smith föddes för 300 år sedan. Han verkade som forskare och tjänsteman i staten i Skottland under den starka intellektuella utvecklingsfas som kallas ”Skotsk upplysning”. I hans tänkande fanns en strävan att utforska mänskligt liv och kulturyttringar i något som idag framstår som ett sociologiskt filosofiskt perspektiv.

Adam Smith skrev två av den klassiskt liberala traditionens mest kända verk; The Moral Sentiments (1759) och Nationernas Välstånd (1776).

I veckans avsnitt av Ideologipodden diskuterar Daniel Klein, George Mason University, och Max Skjönsberg, University of Cambridge, betydelsen av Adam Smith för den liberala idétraditionens utveckling och för oss i vår tid. Programledare är Björn Hasselgren och Henrik Dalgard.

Är varje förändring av public service-uppdraget ett hot mot demokratin? Hur allvarlig är tidningsdöden och vad händer med journalistiken när tidningar tjänar pengar på att stryka sina läsare medhårs?

Joakim Broman, Jonas Gummesson och Andreas Johansson Heinö skärskådar mediepolitikens ideologiska skiljelinjer.

Först ville vi inte gå med och sen fick vi inte. Hur kunde Sverige så grovt underskatta den turkiska motviljan? Jonas Gummesson, författare till Media från insidan och mångårig försvarspolitisk reporter, reder ut turerna kring den svenska Nato-ansökan med Andreas Johansson Heinö.

Kan islam förenas med liberalism? Varför finns det i så fall så få demokratier i den muslimskdominerade världen?

Andreas Johansson Heinö pratar med Caspian Rehbinder och Fredrik Segerfeldt om Mustafa Akyols nya bok Därför försvarar jag som muslim friheten

I en ny bok djupdyker Fredrik Segerfeldt i sköntlitteratur från nordafrika och finner ledtrådar till integrationsproblem i Sverige på 2020-talet.

Här samtalar han med Andreas Johansson Heinö om kulturmöten, dubbla identiteter och vad vi egentligen kan lära av postkolonialismen.

Universitetet i Chicago har producerat fler nobelpristagare i ekonomi än något annat. Hur kunde en enskild nationalekonomisk institution bli så inflytelserik?

Andreas Johansson Heinö och Caspian Rehbinder har läst Chicagoskolan av Lanny Ebenstein.

En gång i tiden var icke-socialistisk den mest inkluderande beteckningen för partierna till höger om Socialdemokraterna. Mittenpartierna ville inte vara höger och var länge även obekväma inför att kalla sig borgerliga. En splittrad allians, ett par havererade DÖ- och JA-överenskommelser och ett Tidöavtal senare har begrepp som liberal, konservativ och borgerlig återigen en splittrande effekt. Eller? Vad är det för ett ideologiskt landskap som partierna halkar runt i?

Veckans podd är en liveinspelning från vår Ideologifrukost den 23 maj.

Medverkande:

Catarina Kärkkäinen, Timbro

Matilda Molander, Liberal Debatt

Martin Tunström, Barometern

Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö

Tyskland är EU:s mäktigaste land och Sveriges viktigaste handelspartner. Ändå är kunskapen om Tyskland ofta låg i Sverige. Nu lanserar vi Ett Sverige för vuxna - om Tyskland som förebild och avskräckande exempel. Boken är skriven av Philip Franzén som bor i Berlin och systematiskt dissekerar den tyska samhällsdebatten. Han tar sig bland annat an hanteringen av flyktingkrisen, Coronapandemin, energiomställningen och Rysslandspolitiken. 

Hur ska vi förstå de historiska erfarenheternas betydelse för den tyska samhällsdebatten? Och hur annorlunda är egentligen Tyskland från Sverige?

Veckans podd är en liveinspelning från lanseringen den 12 maj.

Medverkande: Philip Franzén, författare till Ett Sverige för vuxna, Lina Lund, politisk reporter på DN, tidigare korrespondent i Berlin samt Erik Thyselius, journalist på Axess-TV och Tysklandskännare

Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö

Ayn Rand upphör aldrig att fascinera. Mer än 40 år efter sin död finner Rands romaner ständigt nya läsare som låter sig inspireras och provoceras av karaktärerna i klassiska verk som Urkällan och Och världen skälvde. Veckans podd är en liveinspelning från ett samtal i Göteborg den 9e maj.

Medverkar gör Kajsa Ekis Ekman, författare och kulturskribent och Mattias Svensson, författare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö.

Jürgen Habermas är en av vår tids allra mest inflytelserika samhällsvetare och filosofer. Han har deltagit i samhällsdebatten i åtta decennier. I Sverige är han kanske mest känd för sina idéer om deliberativ demokrati, författningspatriotism och ett ihärdigt försvar av upplysningens ideal i strid med inte minst postmodernister på 1980-talet.

Medverkande: Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare, och Andreas Johansson Heinö

Är det för lite humor i politiken? Eller borde vi tvärtom vara ännu mer allvarstyngda? Och kan jakten på likes vara lika destruktiv för debatten som hatet i sociala medier?

Medverkande: Johanna Frändén (författare och journalist, Aftonbladet), Erik Helmerson (författare och ledarskribent, DN), Victor Malm (kulturchef Expressen) och Andreas Johansson Heinö

Viktor Rydberg brukar främst beskrivas som författare, poet och journalist, men han var också en av 1800-talets viktigaste liberala tänkare. Hans liberalism var radikal och riktade udden mot samhällets elit. Kungen, adeln och den organiserade religionen gick aldrig säker i Rydbergs texter. I det här avsnittet samtalar Henrik Dalgard med Björn Hasselgren och Eric Luth om Viktor Rydbergs författarskap, politiska gärning och vad det går att lära av den radikala författaren idag.

I helgen samlas Kristdemokraterna för kommundagar. Men bortom ministerposter och opinionssiffror, var befinner sig partiet ideologiskt?

Är det samma parti som under Alf Svenssons tid, och vilka utmaningar har kristdemokratin att ta sig an i framtiden?

Medverkande: Caspian Rehbinder samtalar med Nike Örbrink och Stefan Sarmes.